Första inlägget

Jag ska åka till Kambodja på mitt första riktiga äventyr!

Det betyder att jag i år har valt att lämna snön och vintern för värmen i sydost-asien. De som känner mig kanske undrar vad som tagit åt mig. Men det här är en möjlighet jag aldrig kommer få igen. Jag har nämligen bestämt mig för att åka på ett Sida-finansierat kulturutbyte med organisationen CIU (Centrum för internationellt ungdomsutbyte). Utbytet kommer att ha temat HIV och Aids, då tänker ni säkert att jag åker till fattiga Kambodja för att rädda världen. Det stämmer inte helt, sanningen är den att jag knappt vet vad jag ska göra i Kambodja men jag kommer garanterat inte rädda världen. Det kommer däremot bli ett otroligt äventyr olikt allt annat jag tidigare gjort. Det kommer vara en stor skillnad mot hur planeringsfreaket Olle brukar vara förberedd. Nu kan jag inte föreställa mig eller förbereda mig på hur mitt liv kommer se ut om några dagar så nu ska jag i 6 månader släppa taget om planerings-tysken inom mig och leva nuet tillsammans med Mr. Bona!

Jag kommer inte skriva så mycket om hur utbytet går till utan nöjer mig med att sammanfatta det i några få meningar; Jag ska tillsammans med Mr. Bona Hak från Kambodja leva tre månader i provinsen Kompong Chhnang där vi kommer bo hemma hos en familj och arbeta för en ännu för oss okänd NGO (Non govermental organisation). Detta kommer vi göra i tre månader för att sedan åka till Kramfors där en svensk familj väntar på att få ge oss husrum i tre månader. Mer kan ni läsa på CIU:s hemsida; http://www.ciu.se/.

Phu, det var förhoppningsvis den största mängd sammansatta text som kommer skrivas på denna blogg. Min tanke är nämligen att jag ska föra en fotoblogg där jag kommer kommentera de foton som representerar mina upplevelser i Kambodja.

15/1

Lägergården som vi varit på sedan i onsdags ligger på självaste Kungens mark granne med drottningholm. Dagarna här har mest gått åt till att lära känna varandra, äta och inta kunskap av olika slag.

16/1

Nu har snart två sidor ”Att göra”-lista avverkats. Det är bara en punkt som återstår att kryssa av och det är den mor har tjatat mest om, nej det är inte vaccination det är mitt hår som måste klippas och tiden börjar bli knapp. Bussen till flyget går redan kl 11 imorgon bitti och det finns bara en nagelsax att tillgå här på gården. Framtiden får utvisa om mor behöver skämmas för mig när jag 8 st kambodjaner pratar i mun på varanadra i ett försök att välkomna oss till Phnom Phen och Kambodja.

17/1

Det här är hela gruppen i november där hälften åker till Zambia och andra hälften till Kambodja för att sedan blandas i olika städer i Sverige när vi kommer tillbaka.

Jag hoppas att kunna ladda upp bilder så ofta som möjligt med det får framtiden utvisa!

Peace out!